Skip to main content

I “Emot allmänna val : ett anspråkslöst förslag om att rädda demokratin” hamnar västvärldens elektorala demokratier på undersökningsbordet.

Vi tittade i David Van Reybrouck’s bok “Against Elections: The Case for Democracy” i november 2016.
Nu i mars 2018 har Natur och Kultur givit ut den på svenska så det är dags för en uppdatering.

Van Reybrouck tar oss från diagnosen (som han kallar demokratiskt utmattningssyndrom) till behandlingen som bygger på en kombination av valda politiker och representanter av folket dragna med lott. Se filmen ovan för att få en snabb sammanfattning av några av Van Reybrouck’s idéer.

Den “birepresentativa demokrati”, som han föreslår som behandling är särskilt intressant för Folkstyret-intresserade eftersom den påminner väldigt mycket om att ha ett  parti som Folkstyret invalt i en riksdag.

På vägen avhandlas mycket på ett både engagerande och intressant sätt. Högerpopulisternas uppsving, folkstyrets balans mellan legitimitet och handlingskraft, klassisk demokratihistoria, första kontakten med Bernard Manin och en beskrivning av James Fishkins experiment med deliberativ demokrati. Van Reybrouck är mycket övertygande i sin bok och precis som många andra i dessa tider är han rädd för vad demokratins tillbakagång, som sveper över världen, kan ställa till med. Allt bäddar för Van Reybrouck’s dramatiska avslutning:

‘”Vi måste demokratisera demokratin! Vad väntar vi på?”

Sortition, som det kallas, är en metod som kan vara värt att prova för att ta luften ur de förmenta uttolkarna av folkviljan. Tyvärr kan det nog visa sig vara svårt att genomföra i praktiken – de partier som strider om den politiska makten vill ju av naturliga skäl inte dela med sig av den till andra aktörer (som medborgarna exempelvis) även om resultatet bara är vägledande. Det är rationellt ur deras synpunkt. Att dela med sig av makten skulle vara att undergräva den egna legitimiteten som representanter för folket.
Som tur är finns det ytterligare ett sätt att nå samma resultat. Nämligen att låta folkviljan får en representation direkt i den beslutande församlingen. Det för med sig att opinionen på ett handgripligt sätt känner att de kan påverka politiken, att de styrande på ett handgripligt sätt måste förhålla sig till folkviljan och att den som påstår sig “säga som folk tycker” får svår konkurrens – från medborgarna själva.

Folkstyrets demokratiska alternativ

Det går att genomföra på helt demokratisk väg och helt utan att det behövs något medgivande från de som idag har politisk makt. Det här är syftet med det politiska partiet Folkstyret. Inröstat voterar det i varje fråga i enighet med den åsikten hos den statistiskt normala medborgarens i varje sakfråga. Detta mäter man i representativa urval. Resultatet är dessutom inte bara vägledande utan ger folkviljan verklig politisk makt.
Man kan argumentera att Folkstyrets modell inte har samma deliberativa kvalitéer som Van Reybrouck’s där ett stort antal lottade människor ska samlas och diskutera tills man når en lösning men det behöver inte vara en nackdel. En för hög grad av deliberation ger en för filtrerad och påverkad bild av opinionen för att vara representativ och legitim. För lite deliberation ger en bild av en ogenomtänkt opinion. En bra balans mellan speglad, rå opinion och filtrerad/förvrängd/förädlad opinion kan uppnås med den typen av informerande opinionsmätningar som Peter C. Neijens använt i sina ICQ:s (Information and Choice Questionnaires). Det innebär också att man kan samtidigt kan uppnå en hög effektivitet och hög legitimitet i beslutsprocessen.

Läs mer här om Folkstyret.

Emot allmänna val : ett anspråkslöst förslag om att rädda demokratin (Adlibris).

Emot allmänna val : ett anspråkslöst förslag om att rädda demokratin (Bokus).

Emot allmänna val : ett anspråkslöst förslag om att rädda demokratin (Akademibokhandeln).

Micke Ströberg

Bloggar här på Folkstyret om hur och varför vi ska demokratisera det svenska samhället. Vill du läsa mer om mig och vem jag är kan du göra det på sidan om källkritik. Vill du skicka mig ett mail för att fråga något kan du göra det på micke.stroberg@folkstyret.se