Innan du ger din röst till någon annan.

Valkompassernas tid inför valet 2018 är här!

Det finns som ni vet många politiska partier men det finns bara ett demokratiskt parti. Det demokratiska partiet Folkstyret frågar ett representativt urval av befolkningen vad de tycker om varje förslag som riksdagen ska besluta om. De får bilda sig en uppfattning i frågan och svara på en femgradig skala. Folkstyret tar reda på den statistiskt normala åsikten om förslaget, den de flesta ställer sig bakom, och voterar så. Förslag som är i strid med grundläggande fri- och rättigheter får automatiskt nej. Folkstyret representerar medborgarna i riksdagen och skyddar den liberala demokratin mot demokratins fiender. Modernt, smart och demokratiskt.

När du gör en vanlig valkompass får du veta att du i viss grad håller med nästan alla partier i en del saker men inget parti helt och hållet. Därför gör vi nu tvärt om. Det demokratiska partiet Folkstyret utgår från vad vi medborgare tycker istället för vad partierna tycker. Som att “all offentlig makt utgår från folket”.

Nu ska man komma ihåg att många av dessa förslag inte kan läggas fram på det här sättet till en beslutande församling. I verkliga livet är förslagen motioner eller propositioner som är utformade på ett annat sätt men stödet för förslagen ger ändå en fingervisning om vad allmänheten tycker i olika frågor och alltså vilken politik en röst på Folkstyret kommer resultera i.

Medianvärdet (den statistiskt normala åsikten) är vid 50-strecket i mitten på varje diagram.

#1.

Mycket bra (balansmått +80)

”Polisen ska få större möjligheter att använda kameraövervakning”

Den 7:e april 2017, klockan 14.53 fick polisen larm om att ett fordon framfört av en okänd person hade skadat personer på Drottninggatan. Fordonet var en lastbil och föraren skulle senare visa sig vara Rakhmat Akilov.

Akilov flyr precis efter dådet ner i Stockholm Centrals tunnelbanestation och fångas redan 14.55 av en av tunnelbanenätets 4 500 övervakningskameror. Klockan 17:50 publicerar polisen en av övervakningsbilderna. En person som har sett polisens bild ser senare på kvällen den efterlyste mannen vid bensinstationen Cirkle K i Märsta.
Precis 5 timmar efter att första bilden tas av Akilov är han gripen.

SL’s tunnelbanenät i Stockholm är lite speciellt i sammanhanget. SL behöver inte söka och få tillstånd för varje installerad kamera och det är förstås en orsak till att det kryllade av kameror just där. På polisen ställdes däremot, fram till den nya lagen kom till stånd, mycket högre krav för att de själva skulle få kameraövervaka. Därför hade Polisen bara drygt hundra egna kameror utplacerade i hela Sverige den dagen Akilov beslöt sig för att fly ner i just tunnelbanan av alla ställen.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +80. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten, vid 50-strecket i diagrammet, är ”Mycket bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

Information om den nya kameraövervakningslagen

P3 Dystopia, avsnitt 1: Du kan inte gömma dig.

#2.

Mycket dåligt (balansmått -78)

”Vårdpersonal ska ha rätt att vägra arbeta med aborter”

2014 stämde Ellinor Grimmark Jönköpings region till diskrimineringsombudsmannen. Anledningen var att hon nekades arbete som barnmorska efter att hon vägrat att utföra abort, ge ut dagenefterpiller samt att sätta in kopparspiraler. Bakgrunden till det var hennes kristna tro. Hon fick ekonomisk uppbackning av en amerikansk religiös lobbygrupp men förlorade prövningen i DO, Tingsrätten och senare arbetsdomstolen.

Av riksdagspartierna är det två som arbetar för det som Ellinor Grimmark ville ha som kallas samvetsfrihet. Det är de som ligger närmast den Traditionalistisk-Auktoritära-Nationalistiska polen på GAL-TAN-skalan i den svenska partirymden. Tillsammans har de två partierna 58 mandat i dagens riksdag vilket motsvarar 17%. Som framgår av diagrammet har de stöd i den här frågan av bara 9% av befolkningen. Det här är alltså en av de frågor där befolkningen blir dåligt representerad av sina främsta företrädare och en enskild intressegrupp får dubbelt så bra representation som de borde.
(Uppdatering: Efter riksdagsvalet i september 2018 fick de bägge partierna 84 mandat tillsammans vilket motsvarar 24%)

Statsvetarprofessorn Sören Holmberg har undersökt det här med åsiktsrepresentativitet och skriver:
”I de allra flesta fall är alltså den faktiska graden av åsiktsöverensstämmelse mellan riksdagen och svenska folket sämre än vad en helt slumpvald riksdag skulle uppvisa. […] Vad resultaten demonstrerar är att representativ demokrati inte bara innefattar avspegling utan också politiskt ledarskap och opinionsbildning och därmed åsiktsdifferenser mellan väljare och valda. Vi kan bara konstatera att de processer som åstadkommer åsiktslikhet mellan väljare och valda varit svagare i Sverige under de fyrtio år vi gjort våra representationsstudier än de processer som leder till åsiktsolikheter. Representation ovanifrån har varit starkare än representation nedifrån.”

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -78. De flesta gillar alltså inte förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten, vid 50-strecket i diagrammet, är ”Mycket dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#3.

Mycket dåligt (balansmått -77)

”Eget bruk av narkotika ska vara tillåtet”

I många länder i världen runt om oss finns en livlig debatt om huruvida bruket av exempelvis cannabis, ska vara tillåtet eller inte, men inte i Sverige. Om det hade varit en åsikt som inte hade givits offentligt utrymme trots att den varit utbredd hos allmänheten hade här funnits en åsiktskorridor, men så är det alltså inte i den här frågan.

Vår hårda inställning mot att tillåta eget bruk av narkotika, förutom alla de uppenbara anledningarna, kan bero på att många tänker sig också att en liberalisering i själva verket innebär en kommersialisering. En omsvängning från förbud av narkotika till kommersiellt tillhandahållen narkotika, med allt det innebär, är en ganska hård omsvängning. Ytterligare en orsak kan vara att vi faktiskt har provat det tidigare och inte var nöjda med utfallet. Efter en tid med liberal politik kriminaliserades bruk av narkotika 1988. ”Problemet” delas sedan dess mellan Polisen, socialtjänsten och vården, inte bara de två senare. Det verkar ju vettigt eftersom mycket kriminalitet ändå följer i narkotikans spår, kriminaliserad eller ej.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -77. De flesta gillar alltså inte förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten, vid 50-strecket i diagrammet, är ”Mycket dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#4.

Ganska bra (balansmått +74)

”Kommunerna ska bygga och tillhandahålla billiga hyreslägenheter”

Det är dyrare att bygga i Sverige än i övriga Europa. 66% dyrare är EU-snittet. Det beror bara delvis på högre byggnadsarbetarlöner som utgör cirka 12–13% av kostnaden. Ytterligare en bidragande orsak är dålig konkurrens. Peab, Skanska och NCC dominerar helt marknaden för byggande av hyresrätter i Sverige. Då en kommun ska bygga hyresrätter är det vanligt att de bara får in ett enda anbud från någon av byggjättarna. De kan då sätta vilka priser de vill. Samma dåliga konkurrens finns bland byggjättarnas underleverantörer av byggmaterial. Invecklade rabattsystem med bonusar gör att inte ens Boverket kan bedöma om de priser byggbolagen tar ut för varorna är rimliga och de som dristar sig att köpa byggvaror från andra länder straffas efteråt genom att inte få några anbud alls.

Enligt SCB har kostnaden för att bygga bostäder den senaste tioårsperioden ökat från 22 000 kronor per kvadratmeter till 42 000 kronor i genomsnitt. Motsvarande siffror för storstäderna var 25 000 kronor och 49 000 kronor. 2015 ökade byggkostnaderna med åtta procent medan den allmänna prisutvecklingen var noll.

Andra faktorer som bidrar till höga byggkostnader är kommunernas byråkrati, krav i plan- och bygglagen och höga och detaljerade krav på standard. Enligt installationsstandarden SS 437 01 02 föreskrivs exempelvis att på den plats där man förväntas placera TV:n ska finns hela sex jordade eluttag osv.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +74. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten, vid 50-strecket i diagrammet, är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#5.

Ganska bra (balansmått +67)

”Kommunerna ska jobba för skolor med bred social sammansättning”

Socioekonomisk bakgrund har alltid visat sig i elevernas skolresultat men skillnaderna har länge varit på en jämn nivå. I Sverige har vi haft relativt små skillnader och de stora vinnarna på det var de som hade det svårast. Från millennieskiftet har betydelsen av socioekonomisk bakgrund dock ökat. Skillnaderna i betygsresultat mellan olika skolor har under samma tid också blivit större. Till och med fördubblats. Samtidigt har skolpolitiken skiftat från att bygga på likvärdighet till att bygga på konkurrens. Nya elever, som har kortare tid på sig att nå målen, har kommit till Sverige från andra håll i världen.

Resultatet av allt detta är skolsegregation. Eftersom skolan enligt skollagen ändå ska vara likvärdig behöver kommunerna som är de offentliga grundskolornas huvudmän åtgärda detta. Så tycker även Sveriges befolkning som framgår av diagrammet.

Även OECD har uppmärksammat likvärdighetsproblematiken i en PISA-rapport. Publiceringen av PISA-rapporterna har på sistone varit en riktig nagelbitare för svenska skolpolitiker sedan de fann att svenska femtonåringars resultat försämrats mest av alla i OECD-länderna. Här kan man finna ytterligare en sak med potens att förstärka skolsegregation men som ligger lite utanför kommunernas handlingsutrymme som ju den här frågan gäller. Ett av de få länder som fick sämre resultat än Sverige, och som också kämpar med skolsegregation, är nämligen Chile. Det var, fram till första mars 2016, det enda landet i världen som hade ett lika långtgående privatiserat och offentligt finansierat skolsystem som Sverige har idag. Nederländerna har förvisso också offentligt finansierade privata friskolor som drivs av den katolska och protestantiska kyrkan men pengarna får bara användas till utbildning. Om Chile höjer sina skolresultat eller mildrar segregationsproblemen kommer det rimligtvis ge nytt bränsle till den svenska skoldebatten.

För den som riktigt vill grotta ner sig i alla data finns här en länk till en Excelfil där Skolverket har samlat alla tänkbara data i ämnet skolsegregation och presenterar det i väldigt tydliga tabeller och diagram.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +67. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten, vid 50-strecket i diagrammet, är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

Länk till Skolverkets “Rapport 467”

#6.

Ganska bra (balansmått +67)

”Det ekonomiska stödet till glesbygden ska öka”

För att det ska finns en bra servicenivå på glesbygden riktas idag ekonomiska stöd till de som står för denna service. Det gäller välfärdstjänster som sjukvård och äldreomsorg samt mataffärer, bensinstationer, apotek, post, grundskolor med mera. Som du ser i diagrammet finns ett utbrett stöd från allmänheten att öka detta stöd.

Ett med tiden ökande behov av detta stöd kommer också från den demografiska utmaning vi har framför oss. På grund av längre medellivslängd kommer andelen äldre i vårt samhälle öka ganska snabbt. Det kommer ställa ytterligare krav på sjukvård och äldreomsorg. Sveriges befolkning förväntas öka med cirka 1,4 miljoner fram till 2040. Tillväxtverket har delat in Sverige i 72 stycken Funktionella Analysregioner (enligt FA05). Av de 49 “FA-regioner” som har färre än 100 000 invånare beräknas befolkningen minska, och andelen äldre öka, i 42 av dem.

Det finns mer intressant att läsa i Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015: Demografins regionala utmaningar.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +67. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten, vid 50-strecket i diagrammet, är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

Information om stöd till service i glesbygder från Tillväxtverket

#7.

Mycket bra (balansmått +65)

”Förbjud religiösa friskolor”

Att förbjuda religiösa friskolor kan vara svårt eftersom Sverige inte kan stifta lagar som strider mot Europakonventionen. Denna innefattar rätten för föräldrar att välja utbildningsalternativ efter religiös övertygelse. Mot det här står barnens rättigheter att få en objektiv och allsidig undervisning. Att vi i Sverige generellt kan verka ha en annan inställning än övriga Europa när vi viktar dessa två dessa intressen mot varandra, eller ens ser det som två olika intressen, kan ha att göra med våra kulturella värderingar.

Sverige är nämligen långt ifrån landet lagom när det kommer till vår placering på den kulturella kartan. Där intar vi en extremposition sett till traditionella och sekulära värderingar respektive överlevnad kontra emancipativa frihetsvärden. Det här har uppdagats i World Value Survey och illustreras med Inglehart–Welzels karta.

Traditionella värderingar framhäver betydelsen av religion, familj, nationell stolthet och respekt för auktoriteter. Sekulära värderingar står för motsatsen. Överlevnad innebär ett fokus på ekonomisk och fysisk trygghet samt mindre tillit till främmande personer. Emancipativa frihetsvärden är när vi ser vår egen trygghet som självklar och istället fokuserar på miljöfrågor, tolerans och jämlikhet samt ökande krav på deltagande i demokratiska processer.

Allt detta sammantaget lägger vi alltså mer vikt vid barnens individuella rättigheter att fritt forma sina egna liv än deras föräldrars rättigheter att ge sina barn en religiös påverkan.

Ett enklare alternativ till att förbjuda religiösa friskolor, eller ett steg på vägen dit, vore att sluta ge religiösa friskolor offentlig finansiering. Vill man fortfarande förbjuda dem helt behöver man få ett nationellt undantag liknande det vi har för Systembolagets vin-och spritmonopol. Som skäl för ett sådant undantag kan man förstås hänvisa till Inglehart–Welzels karta.

När man ändå begrundar Inglehart–Welzels karta kan man passa på att tänka en stund på att de som reser till vårt land för att fullfölja sina livsprojekt gör en resa på denna kulturella karta.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +65. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Mycket bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#8.

Ganska bra (balansmått +62)

”Brottslighet i utanförskapsområden ska bekämpas med förebyggande åtgärder”

Det finns åtgärder som känns bra men inte är så verkningsfulla. Sedan finns det åtgärder som är verkningsfulla men som kanske inte omedelbart triggar belöningssystemet för den som står för åtgärden. Exempel på verkningsfulla, förbyggande och långsiktiga åtgärder mot brottslighet i utanförskapsområden är politisk jämlikhet och inkludering, genuspedagogik i förskolan, fler socialsekreterare och mer social jämlikhet. Man kan jämföra det med brandkårens arbete. Det som gör mest nytta är förstås deras förebyggande åtgärder som ser till att inte börjar brinna alls. Varje brandbil som rycker ut är en fingervisning om att man inte fullt ut lyckats i sitt förebyggande arbete.

Omvänt är det så att de som hellre vill se ett auktoritärt samhälle än ett demokratiskt gärna förordar åtgärder som känns bra men inte är verkningsfulla (eller till och med motverkar sitt syfte). Sätta in militär mot ungdomsgäng exempelvis. Mekanismen är sådan att den otrygghet som de verkningslösa åtgärderna resulterar i skapar ett större stöd för mer auktoritära, och fler verkningslösa, åtgärder. En positiv spiral för den autoritära och en negativ för den demokratiska.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +62. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#9.

Ganska bra (balansmått +58)

”Anonyma vittnen ska kunna användas i svensk domstol”

Få är villiga att vittna om vad de vet om exempelvis skjutningar i gängmiljö av rädsla för repressalier. Människorna i samhällen där gängkrigen härjar som värst hålls som gisslan. Anhöriga och vänner törs inte heller träda fram. Konkurrerande gäng inväntar ett bra tillfälle att själva hämnas.

Mot anonyma vittnen står grundläggande rättsprinciper. Den som sitter på den åklagades bänk ska veta vem det är som riktar anklagelser mot en. Hur ska man annars kunna försvara sig? Allmänheten och media ska också kunna se att allt gått rätt till. Försvaret ska även ha tillgång till samma uppgifter som åklagaren.

För att anonyma vittnen ska kunna tillåtas måste de alltså vara endast som en komplettering till annan bevisning.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +58. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#10.

Ganska bra (balansmått +54)

”Staten ska ta över ansvaret för skolan från kommunerna”

Uppenbarligen finns det en stor andel medborgare som inte tycker att alla kommuner har rätt kompetens eller förutsättningar för att ha ansvar för sina skolor. En sak en del hoppas på att ett statligt ansvar kan leda till är större likvärdighet. Sveriges kommuner har 290 olika möjligheter och viljor att finansiera skolorna med. Staten har en. En annan sak är mer resurser till undervisning. Sveriges kommuner har 290 olika byråkratiska organisationer som administrerar skolor. Staten har en. Idag går bara lite mer än hälften av skolornas samlade resurser till undervisning.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +54. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#11.

Mycket/Ganska dåligt (balansmått -54)

”Sverige ska lämna EU”

Den som tänker sig en Swexit har en utomordentlig uppförsbacke sett till den svenska opinionen. Det ambitiösa fredsprojektet för vår krigshärjade och splittrade kontinent har just nu en fast förankring. Förmodligen är denna ännu stabilare efter sommarens uppmärksammade bränder och EU’s hjälp i släckningsarbetet.
Om du känner att du inte har koll på EU kan Sveriges Radios Europapodd rekommenderas.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -54. De flesta gillar alltså inte förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Mycket dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#12.

Ganska bra (balansmått +53)

”Dåliga skolor ska stängas”

Skolor vars elever i för låg grad uppnår kunskapsmålen och inte får behörighet till vidare studier är en definition på dåliga skolor. Ofta har en sådan skola i kommunal regi en hög andel andraspråkselever och åtgärder man skulle kunna sätta in är mer vuxna och mer stöd till eleverna. Problemet är att det kostar pengar. Då kan det vara ett alternativ att stänga skolan och sprida ut eleverna till närliggande kommunala skolor. En lösning som kan ligga nära till hands eftersom den, åtminstone på kort sikt, spar pengar och kapar topparna i skolsegregationen.

Privata skolor har ofta andra problem som gör dem till dåliga skolor och får skolinspektionen att rycka ut.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +53. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#13.

Ganska bra (balansmått +52)

”Elever ska förbjudas att använda heltäckande slöja i skolan”

En heltäckande slöja kan ses som en religiös symbol. Det kan också ses som en symbol för ett förtryck. I sak är det svårt att legitimera lagar och regler som bestämmer hur människor ska klä sig. Om du propsar på att ha knätofsar är det din sak och du får ta konsekvenserna av det när du går till skolan eller söker jobb. Vår personliga frihet att uttrycka oss inom de ramar som samhället ställer är, och ska vara, mycket stor. I ett samhälle för alla behöver det vara mycket högt i tak. Men det innebär samtidigt att det någonstans där uppe ändå finns ett tak.
Man kan legitimera ett förbud för heltäckande slöja i skolan om man ser det som en symbol för ett förtryck. Om några föräldrar bara skulle släppa iväg sina barn till skolan om de var iklädda knätofsar skulle de säkert, och med rätta, tilldra sig ett stort intresse från myndigheterna.

Om man betraktar det från den enskilda skolflickans perspektiv blir beslutet svårare. Om förtrycket hemifrån innebär ett tvång på heltäckande slöja kan ett förbud mot detta innebära att hon inte får gå till skolan alls. Om det är något hon behöver för att ta sig ur förtrycket så är det faktiskt att komma till just skolan. Det är i skolan och i det övriga samhället utanför förtrycket hon kan få den kunskap och det mod och den känsla av självbestämmande som kan göra att hon själv en dag väljer att ta av sig sin heltäckande slöja. Ju mer heltäckande hennes slöja är, desto viktigare är det att hon kommer till skolan.

Öppna och fria samhällen består av människor som får bestämma själva. Auktoritära samhällen består av förtryckta.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +52. De flesta gillar alltså förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#14.

Ganska dåligt (balansmått -50)

”Stödet till vindkraften ska tas bort”

Det har länge funnits ekonomiskt stöd till utbyggnad av vindkraft. Andelen vindkraftsproducerad el i våra elnät har också ökat från cirka 2% 2010 till dagens nivå på ungefär 11%. Det gör det till det tredje största energislaget efter vatten – och kärnkraft. Frågan är om stödet ska vara kvar eller om pengarna ska användas till annat.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -50. De flesta gillar alltså inte förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#15.

Ganska bra (balansmått +47)

”Polisen ska aktivt söka upp och avvisa asylsökande som fått avslag”

#16.

Ganska dåligt (balansmått -44)

”Äldreomsorg och hemtjänst ska i större utsträckning drivas i privat regi”

1995 bedrevs mindre än 5% (andel timmar) av den offentligt finansierade hemtjänsten i privat regi. 2015 var andelen nästan 25%. 1995 var andelen platser på offentligt finansierade äldreboenden i privat regi strax under 10%. 2015 var det lite mer än 20%. Koncentrationen av vinstdrivande privata utförare finns i Stockholm.

Tonläget är högt i debatten. I ena ringhörnan talar man om att det kommunala systemet ska vara ineffektivt, stelbent och helt utan valfrihet “som i Venezuela” och i den andra försöker man frammana bilden den privata utföraren som en blöjvägande Kommandora med ett sprängfullt bankkonto på en ö i Engelska kanalen.
Så här säger forskare för och emot privatisering.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -44. De flesta tycker alltså inte om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#17.

Ganska bra (balansmått +43)

”Betyg i ordning och uppförande ska införas i skolan”

Det är inte ovanligt med elever som stör undervisningen i dagens skola. Med ett betyg i ordning och uppförande skulle de flesta, av de som kan, förmodligen skärpa sig.
Men varför stör elever lektionerna? Och vad ska betyget användas till i övrigt? Inte för att ytterligare försämra en persons chanser att få ett jobb efter en jobbig skolgång väl?
Ett problembeteende är oftast ett ”rop på hjälp” eller ett tecken på bristande förmåga (omognad eller funktionsvariationer) och då är förstås inte ett betyg ett verkningsfullt instrument. Den som stör i skolan för att den får stryk hemma kommer säkert inte få mindre stryk om den kommer hem med ett F i uppförande och ordning.
Samtidigt är det så att ett störande beteende visar sig redan i de betyg man får idag. Det är svårt att störa andra utan att själv komma efter.
Ett system med betyg i uppförande och ordning behöver under alla förhållanden rimligtvis vara utformat så att det tar hänsyn till detta.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +43. De flesta tycker alltså om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#18.

Ganska bra (balansmått +42)

”Alla kommuner ska tvingas att ta emot flyktingar”

Så här förklaras kommunalt självstyre på svenska Wikipedia:

“Kommunalt självstyre är baserat på principen om att de lokala medborgarna vet vad som är bäst för dem själva. Historiskt är det kommunala självstyret ofta äldre än staten. I några länder som Sverige och Schweiz finns en tradition av kommunalt självstyre som går tillbaka till äldre medeltid om inte längre. Lokal självstyrelse skapar förutsättningar för demokrati och förankring genom delaktighet och ansvar för samhällets utveckling. Den kommunala självstyrelsen är nämligen en frihet att själva kunna fatta beslut under eget ansvar för att utveckla ett väl fungerande samhälle och för att ta till vara och hushålla med gemensamma resurser. De förtroendevaldas närhet till den kommunala verkligheten ger dem möjlighet till överblick.”

Ibland finns det dock andra intressen som man anser väger tyngre än det grundlagsfästa kommunala självstyret. Sådana kan vara det allmännas intresse i att nyanlända snabbt kommer in på arbetsmarknaden och en större rättvisa kommuner emellan. Att det väger tyngre har även stöd hos befolkningen i landet.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +42. De flesta tycker alltså om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#19.

Ganska bra (balansmått +41)

”Gårdsförsäljning av vin ska tillåtas”

Svenska vingårdar menar att de, på grund av Systembolagets monopol, har svårigheter med distribution och försäljning. Att tillåta gårdsförsäljning skulle kanske råda bot på det problemet och utjämna konkurrensen med vintillverkare i andra länder. Mest vingårdar finns det förstås i Skåne som har det bästa klimatet för vinodling.

Argumenten mot gårdsförsäljning är att det luckrar upp lite av Systembolagets monopol. Den ökningen av tillgängligheten kan enligt de som vill se en restriktiv linje vara ett hot mot folkhälsan. Det argumentet kan förstås mötas med att i stort sätt vem som helst som har åldern inne kan köpa hur mycket alkohol som helst på ett systembolag en helt vanlig vardag. Tillgängligheten är alltså, när det kommer till volymer, i stort sätt obegränsad.
I övriga EU tillåts gårdsförsäljning av vin och öl.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +41. De flesta tycker alltså om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#20.

Ganska bra (balansmått +40)

”Sverige ska satsa mer på försvaret”

Det finns ett starkt stöd för ett starkt försvar. Därför vill medborgarna satsa mer pengar på både materiel och personal. Anslaget till försvarsmakten i år är 46 081 000 000 kronor och det kommer växa med ett par miljarder per år fram till 2020.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +40. De flesta tycker alltså om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#21.

Ganska bra (balansmått +38)

”Nazistiska organisationer ska inte tillåtas demonstrera”

Man kan inte förbjuda åsikter. Men kan man förbjuda människor att uttrycka åsikter? Så här säger Mick Hume i en föreläsning i Malmö:

“Det finns två svåra sanningar när det gäller yttrandefrihet. Det första är att det är bara tankar som anses extrema eller stötande som behöver försvaras. Om vi lyckas försvara rätten för andra att uttala det som är extremt och stötande kommer våra egna rättigheter att uttala oss också försvaras. Den andra är att ju mer kontroversiell och svår en fråga är desto viktigare är yttrandefriheten.”

Det är viktigt att människor som vill företräda oss politiskt känner att de kan säga vad de innerst inne tycker. Den transparensen gör att vi kan göra ett val med öppna ögon. Annars kanske du röstar på en nazist utan att veta om det. Vill du vara på säkra sidan i det här sammanhanget röstar du förstås på Folkstyret.

I det här sammanhanget är det på plats att informera om att det demokratiska partiet Folkstyret, till skillnad mot politiska partierna, inte kan votera i strid mot de grundläggande fri- och rättigheterna som finns i den svenska grundlagen. Det är ett av två inbyggda “Automat-nej”. Anledningen till det är att demokrati behöver innefatta dessa fri och rättigheter för att fungera i praktiken. Det är det som kallas liberal demokrati och det kan Folkstyret inte medverka till att rösta bort. Alla svenska medborgare, nazister eller ej, har samma grundläggande fri- och rättigheter, oavsett ålder, kön eller härstamning. Våra grundläggande fri- och rättigheter är bland andra: Yttrandefrihet, Informationsfrihet, Mötesfrihet, Demonstrationsfrihet, Föreningsfrihet och Religionsfrihet. Ett annat “Automat-nej” utlöses om de politiska partierna försöker manipulera eller stressa igenom ett beslut så att inte medborgarna, genom Folkstyret, hinner sammanställa sitt svar.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +38. De flesta tycker alltså om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Angående voteringen – se informationen ovan om grundläggande fri- och rättigheter.

#22.

Ganska bra (balansmått +36)

”Högspecialiserad vård ska koncentreras till ett fåtal sjukhus”

Den här lagen är beslutad och gäller från och med första juli 2018. Vad var argumenten? Lyssna på det här inslaget från P1 Morgon 2017-09-18 (12 minuter). “Om vi bara går och rullar tummarna och får några enstaka fall då och då blir ju vi sämre än alla andra kolleger till slut. Man måste träna hela tiden, annars blir man ringrostig. Då kanske det inte ens är så bra att patienterna kommer till oss längre”, säger Louis Riddez från Nya Karolinska i SVT (2 minuter)

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +36. De flesta tycker alltså om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

Information om riksdagens beslut.

Riksdagens Webb-TV visar när beslutet beslutas av riksdagen 2018-03-08 (Lägg i filmen märke till partiernas riktkarlar som med handtecken visar hur partiernas ledamöter ska rösta. Tumme upp betyder rösta ja, tumme ner betyder rösta nej och handflata över huvudet betyder avstå.)

#23.

Ganska bra (balansmått +34)

”Staten ska ta över ansvaret för sjukvården från landstingen”

Landstingen är byråkratiska kolosser med flera tusen förtroendevalda som helt misslyckats med den politiska styrningen av sjukvården. En sjukvård som är högt prioriterad av medborgarna och som med fördel kan bedrivas med ett minimum av politisk styrning. Sjukvård är en verksamhet med långa anor och med högt professionaliserad och hängiven personal med lång och gedigen utbildning i både medicin och etik.
Förmodligen behövs det inte fler stora politiska tänkare i administrationen av sjukvården än i andra verksamheter som exempelvis brandkåren eller förskolan.

Landstingen utmärker sig dessutom med att de som arbetar åt dem är mycket missnöjda med dem som arbetsgivare. På grund av onödigt slitsamma schemaläggningar, låga löner i förhållande till utbildningen och ”management by inte visa personalen någon uppskattning” söker sig sjuksköterskorna bort från både sjukhusen och landet.
Alternativet som ligger närmast till hands är att förstatliga driften av de större sjukhusen.
Men kommer inte ett förstatligande av sjukvården att innebära att det blir en längre väg mellan väljarna och de valda?

Nej. Eftersom de ansvariga i landsting och regioner framstår som anonyma inför väljarna har väljarna svårt att utkräva ansvar av dem. Något särskilt parti som visat sig förmöget att styra landsting eller regioner på ett kompetent och ansvarsfullt sätt har, kanske just därför, heller inte utkristalliserat sig. Verksamheten är utspridd, svårbevakad och ointressant för media, så medborgarna har svårt att få insyn. Även fast röstdelning (att sprida riksdags-, landstings- och kommunalvalsröster över olika partier) blir vanligare, är det fortfarande en stor majoritet som bara lägger sin landstingsröst på samma parti som i riksdags- eller kommunalvalet.

En minister har däremot ett tydligt ansvar och blir dessutom åtminstone granskad av den delen av pressen som sympatiserar med oppositionen. I och med att samhällsutvecklingen kommit dithän att den politiska diskussionen sker just i media finns det då från medborgarens perspektiv en kort, och framför allt tydlig, väg mellan väljare och vald. Det här är alltså en demokratifråga.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +34. De flesta tycker alltså om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#24.

Ganska dåligt (balansmått -33)

”En köttskatt ska införas ”

De flesta partier är för att på något sätt minska köttkonsumtionen. Orsaken är att produktionen av främst nötkött är miljöskadligt. Därför är Naturvårdsverket och Jordbruksverket förespråkare för en nötköttskatt. Att producera ett kilo nötkött genererar ett koldioxidutsläpp på mer än 15 kilo.

Enligt Sveriges Landsbygdsuniversitet skulle en nötköttskatt på 25 kronor kilot sänka konsumtionen med 15%. Andra sätt att balansera nötköttskonsumtionen kan vara klimat- och ursprungsmärkningar. Att de flesta partier är för att minska köttkonsumtionen, att skatt är ett vanligt politiskt styrmedel och att landets invånare tycker förslaget är ganska dåligt talar för att partierna inte kommer göra det här till en valfråga utan att det kommer beslutas om efter valet.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -33. De flesta tycker alltså inte om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#25.

Ganska bra (balansmått +31)

”Antalet friskolor ska begränsas”

Här kan man exempelvis resonera så att en överetablering leder till att friskolor går i konkurs och lämnar elever utan skola att går till. Det kan även vara ett tecken på att man helt enkelt är emot att kommunala skolor kan komma att konkurreras ut eller att friskolor är privata och finansieras med allmänna medel.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +31. De flesta tycker alltså om förslaget. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#26.

Ganska bra (balansmått +28)

”Tiggeri ska förbjudas”

Ett kontroversiellt förslag på många sätt som även är en ”proxy” för hur vi generellt ska hantera EU-migranter. Dels kan nästan alla vara ense om att det är en självklar rättighet att få be om hjälp. Samtidigt vill vi förstås inte att människor ska tigga. Det är ju inte ett på sikt rimligt sätt att försörja sig. Genom att ge tiggaren pengar så hjälper vi till att upprätthålla ett dysfunktionellt system och riskerar att permanenta tiggarens sociala situation. Den Europeiska unionen är ett mycket ambitiöst projekt och medborgarnas fria rörlighet visar oss att Europa ser mycket olika ut på olika håll.

Bakom det enkla förslaget att förbjuda tiggeri finns en komplex verklighet. Ett nej kan betyda att man generellt ömmar för fattiga eller att man konstaterar att det inte går att förbjuda fattigdom. Ett ja kan rymma allt från att de borde få gå i skola här och sedan kunna resa tillbaka till ett bättre liv till att man bara inte vill se dem på gatorna.

I Stockholm driver exempelvis Stadsmissionen ”Crossroads” som jobbar med en bred palett av information, rådgivning och praktisk hjälp till EU-migranter.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +28. De flesta tycker alltså om. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

Information om Sveriges Stadsmissioners arbete ”Att vända muggen”

#27.

Ganska bra (balansmått +25)

”Missbrukare ska ha rätt till fria sprutor”

Är det rätt att dela ut fria sprutor till narkomaner? Är inte det ett sätt att underlätta ett fortsatt eller ökat missbruk? Skickar inte det här signaler att det är okej att knarka?
Nja. Den som vill injicera narkotika gör det oavsett om sprutan är delad med någon annan, om den kommer från svarta marknaden eller direkt från landstinget. Det övergripande syftet med sprutbytesprogram är att hindra smittspridning så gott det går. Sjukdomar som smittar via delade sprutor är exempelvis HIV, hepatit B och hepatit C.
Även om det inte alltid plockas ut tillräckligt med nya sprutor för att det i sig ska innebär några riktigt dramatiska effekter på smittspridningen innebär sprutbytesprogram ändå att missbrukare får en närmare kontakt med vården. Det i sig har visat sig vara en viktig kontaktyta som bidrar till mycket positivt, inte bara när det gäller smittspridning.

Till den som fastnat i ett missbruk verkar det inte skicka signalen att det är okej att knarka. Snarare signaler som: ”vi bryr oss om dig” och ”ditt liv har ett värde”.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +25. De flesta tycker alltså om. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#28.

Ganska bra (balansmått +23)

”Småföretag ska undantas från turordningsreglerna vid uppsägningar”

LAS – Lagen om anställningsskydd skyddar anställda vid uppsägningar och avskedanden. Den reglerar uppsägningstider och under vilka förhållanden arbetstagare kan sägas upp. Turordningsreglerna innebär att då personal ska sägas upp på grund av arbetsbrist så är det de senast anställda som ska gå först. Sist in är först ut. Ett syfte med det kan vara att människor inte ska kunna sägas upp godtyckligt med arbetsbrist som svepskäl. Om man är inte har fler än tio anställda kan redan idag två personer undantas från turordningsreglerna. Kanske har de senast rekryterade någon särskild kompetens som kan få företaget på fötter igen och då är det ju dåligt för alla om just de behöver sluta.
Ett sätt att stärka svenska småföretags konkurrenskraft är att de undantas helt från turordningsreglerna.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +23. De flesta tycker alltså om. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#29.

Ganska bra (balansmått +22)

”Vinster ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård och omsorg”

Det offentliga Sverige, vårt gemensamma, är en stor kund hos massor med privata företag. Det byggs vägar och hus, utförs tjänster och köps mängder med produkter och livsmedel. Det är en del av det som skattepengarna går till. Ibland är man sparsam. I vissa kommuner kan en skollunch i snitt kosta lite mer än 7 kronor. Det är inte mycket dyrare än en korv med bröd på IKEA. Men ofta uppmärksammas att skattepengar använts slösaktigt och ibland är det lätt att få intrycket att det offentliga på sina ställen läcker skattepengar som ett såll.

Genom valfrihetsreformer har privata utövare tagit över delar av offentliga verksamhetsområden. De flesta företag (utom Spotify) går, som väl är, med vinst. När de företag som är skattefinansierade går med stor vinst så sticker det i ögonen på de som betalar skatt. Det är ett synligt läckage av skattepengar mellan politikerna och de privata företagen. Det och svängdörrarna mellan politiken och lobbyorganisationerna drabbar legitimiteten för systemet.
Det resulterar i en stark opinion hos väljarna som är för vinstbegränsning och en riksdag som är för obegränsade vinster.

När det allmänna köper stödstrumpor för våra skattepengar vill vi att de köps in på ett korrekt sätt till ett bra pris precis som skolluncherna. När det allmänna använder skattepengar för vård och omsorg gäller samma sak. Hur man än vrider och vänder på det – både vinster och förluster i välfärden är förluster för skattebetalarna.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +22. De flesta tycker alltså om förslaget att vinster inte ska tillåtas inom skattefinansierad vård och omsorg. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

Filmad intervju med Anna Tyllström, Doktor i företagsekonomi, Institutet för Framtidsstudier om lobbyism.

Vi gör skillnad. En webbsida från Vårdföretagarna (som ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv).

Kan vi göra det själva? En dokumentär om ett annat sätt att, bland annat, uppnå valfrihet i vård och omsorg.

#30.

Ganska dåligt (balansmått -22)

”Allmän amnesti ska införas för ensamkommande flyktingbarn”

I Afghanistan finns både fattigdom och konflikter. Så förutom en chans att slippa hot från Talibaner och andra ser afghanska pojkar i tonåren en flykt till Europa som en möjlighet till ett materiellt sätt bättre liv. Finansieringen till resan kommer ibland från familjen som vill att sönerna ska skaffa sig en utbildning, ett jobb och skicka hem pengar. Eftersom personer under 18 år har lättare att få uppehållstillstånd i Europa finns förstås ett incitament att uppge en passande ålder.

Vistårinteut är en ideell organisation som kampanjar för att ensamkommande unga som varit länge i Sverige ska få stanna. De har kampanjat framgångsrikt, fått stor uppmärksamhet och har många väldigt engagerade medlemmar. De har ännu dock inte lyckats övertyga en ganska negativt inställd befolkning i sin helhet.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -22. De flesta tycker alltså inte om förslaget att allmän amnesti ska införas för ensamkommande flyktingbarn. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#31.

Ganska dåligt (balansmått -21)

”Kärnkraften ska byggas ut”

Det hölls en folkomröstning om kärnkraften 1980. Den var unik på många sätt och har beskrivits som en demokratisk charad. Bland annat för att väljarna hade tre alternativ vilka samtliga innebar att kärnkraften skulle avvecklas. Till och med Linje 1 som var det alternativ som var mest positivt till kärnkraft innehöll formuleringarna ”Kärnkraften avvecklas” och ”Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma”.
Linje 2 och linje 3 var så invecklade alternativ att det faktiskt var text tryckt på bägge sidor av valsedlarna.

36 år senare, den 10 juni 2016, slöts den blocköverskridande Energiöverenskommelsen. Den innehöll ingen avveckling av kärnkraften men väl en expressavveckling av kärnkraftsskatten. “Jag är väldigt nöjd med att kunna stå här i dag och kunna presentera den första breda, blocköverskridande energiöverenskommelsen i Sverige” sa energiministern. På frågan om hur målet om 100 procent förnybar energi 2040 går ihop med fortsatt kärnkraftsdrift svarade energiministern: “Det är nog få som gör det. Det här är naturligtvis en kompromiss.”
Ytterligare en demokratisk charad alltså.
Andra röster från de som medverkat i överenskommelsen sa: “Med dagens energiuppgörelse kan ingen regering besluta att kärnkraften ska avvecklas.” och en annan: ”Vi ser på det sättet till att Sverige ska kunna ha kärnkraft under överskådlig tid.”

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -21. De flesta tycker alltså inte om förslaget att kärnkraften ska byggas ut. Man får tycka vad man vill men den statistiskt normala åsikten är ”Ganska dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#32.

Ganska dåligt (balansmått -21)

”Pensionsåldern ska höjas”

Ska vi jobba till vi fyller 70 för att sänka kostnaderna för pensionssystemet?
Pensionsfrågan är sådan att de politiska partierna har skapat en egen blocköverskridande pensionsarbetsgrupp där de inbördes kommer överens om pensionernas utformning. Där talas det om att en deltidsanställd kvinna ska behöva jobba i 45–50 år för att få full pension. Men vi väljare har alltså inte möjlighet att påverka pensionerna med våra valsedlar. Pensionsarbetsgruppen är, som Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg brukar säga, ett sätt att undandra pensionerna från väljarnas bedömning.

Men hur kan ett pensionssystem se ut om de som en dag ska få pensionen får vara med och bestämma?
Ett sätt att få en bild av det är förstås att titta på riksdagspolitikernas egna pensioner:
Riksdagsledamöterna själva har en tjänstepension där full pension tjänas in på bara 30 år. Pension kan tas ut redan från 61 års ålder. Pensionen är förmånsbestämd, påverkas exempelvis inte av kraftiga börsfall, och garanteras av skattebetalarna till 30 000 kronor per månad livet ut.

Ja, om det arrangemanget fungerar för riksdagspolitikerna så är det säkert gott nog för sjuksköterskor också.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -21. De flesta tycker alltså inte om förslaget. Den statistiskt normala åsikten är ”Ganska dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#33.

Ganska bra (balansmått +21)

”Lägre ingångslön för ungdomar och nyanlända på första jobbet”

En fråga som passar i en valkompass på så vis att den är en ganska ren vänster-högerfråga som grundar sig i den gamla kampen mellan arbetsmarknadens parter och de som representerar dem i parlamentet. Resultatet med ett balansmått på +21 innebär alltså att det nu finns en övervikt till höger i just den här frågan. Samtidigt finns en övervikt till vänster i andra sakfrågor vilket betyder att befolkningen kan hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +21. De flesta tycker alltså om förslaget. Den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#34.

Ganska bra (balansmått +19)

”Sverige ska ta emot färre flyktingar”

Diskussionen har inte undgått någon. Debatten är polariserad. I framtiden kommer kanske fler människor vara på flykt på grund av klimatförändringar. Hur ska vi hantera detta?
Här är en länk till Jörgen Huitfeldts intervju med Joakim Ruist som förklarar hur vi kan få demokratiska verktyg för att hantera detta.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +19. De flesta tycker alltså om förslaget. Den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#35.

Ganska dåligt (balansmått -19)

”Kvinnor ska kunna kvoteras in i bolagsstyrelser”

I Norge finns sedan 2006 lagstiftning som kräver att minst 40% av börsbolagens styrelser ska vara kvinnor. Ska Sverige ha en liknande lagstiftning för jämställdhetens skull? Enligt lobbyorganisationen Styrelsebalans gick under 2016 aktiekurserna för svenska börsbolag med minst 40% kvinnor i styrelsen 18% bättre än bolagen med enbart män i styrelsen. I 4 av 5 börsbolag som gått i konkurs de senaste åren bestod styrelsen av bara män.
Samtidigt kan vi inte ha lagar som strider mot likabehandlingsprincipen. Man kan ju inte rå för vilket kön man har lika lite som vilken färg man har på håret eller ögonen. Det är också ytterst även bolagets ägare som avgör styrelsens sammansättning.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -19. De flesta tycker alltså inte om förslaget. Den statistiskt normala åsikten är ”Ganska dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#36.

Ganska dåligt (balansmått -18)

”Permanenta uppehållstillstånd som huvudregel i flyktingpolitiken”

Det finns naturligtvis argument för och emot permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd precis som med alla andra förslag och frågor som listas här. Den här gången sammanfattas de inte här texten. Istället ska du få upptäcka Nätverket för evidensbaserad policy och vad de skriver om saken.
Så här förklarar Nätverket för evidensbaserad policy sin verksamhet:
”Vi vill att politiska beslut ska baseras på fakta. Därför måste vetenskapliga belägg få en större roll i politiskt beslutsfattande och bli ett självklart underlag i politiska diskussioner. Vi samlar människor med varierande professionell bakgrund som alla delar vår vision.”

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -18. De flesta tycker alltså inte om förslaget. Den statistiskt normala åsikten är ”Ganska dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#37.

Ganska dåligt (balansmått -15)

”En förmögenhetsskatt ska återinföras”

Förmögenhetsskatten avskaffades från och med inkomståret 2007 av flera skäl. Det var en orättvis skatt med massor av kryphål för de verkligt förmögna. I första hand var det helt vanliga löntagare vars villor stigit i pris som tvingades betala den. Argument för att återinföra en förmögenhetsskatt är att minska lite på inkomstklyftorna som ökat på senare år men hur ska den i så fall utformas för att inte slå fel eller bli orättvis? Det mått med vilket man mäter inkomstskillnader är Gini-koefficienten.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -15. De flesta tycker alltså inte om förslaget. Den statistiskt normala åsikten är ”Ganska dåligt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Nej” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#38.

Ganska bra (balansmått +15)

”Sverige ska ha en flygskatt”

Flygskatten infördes den första april så den är redan ett faktum, men vill vi ha den?
Det mest uppenbara argumentet för en flygskatt är att den ska göra så att vi flyger mindre och väljer alternativa transportsätt istället. Om vi väljer alternativet att köra bil istället blir det förstås en mindre miljönytta än om vi väljer tåget. Motståndare till flygskatt för ofta fram att man kan utveckla elflyg eller ta fram andra mer miljövänliga bränslealternativ istället. Om det är realistiska alternativ är upp till vara och en att avgöra. Kanske det ena inte behöver utesluta det andra?
Skatten tas ut per passagerare (äldre än 2 år) och flygresa. Den är alltså samma oavsett om du reser ensam i ett plan eller om ni är många. De är 60 kronor per person inrikes och Europa, 250 kronor för övriga resor upp till 600 mil (inklusive USA och Kanada) och 400 kronor för övriga resor över 600 mil.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +15. De flesta tycker alltså om förslaget. Den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget närmare skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#39.

Ingen åsikt (balansmått -14)

”Dagens landsting ska slås ihop i större regioner”

Sommaren 2015 tillsattes en indelningskommitté som i ett delbetänkande sommaren 2016 föreslog en ny regionsindelning.
Förslaget var att skapa sex stycken jämstarka regioner med ungefär lika många invånare.
Det skulle minska byråkratin och förbättra effektiviteten inom framförallt vården.
Men protesterande medborgare befarade att sjukvården skulle bli sämre, det lokala inflytandet minska och den regionala identiteten gå förlorad.
Förslaget till ny regionindelning togs därför bort ur Indelningskommitténs uppdrag förra sommaren.
Indelningskommittén överlämnade den första mars i år sitt slutbetänkande till regeringen.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är -14. De flesta tycker alltså inte om förslaget. Eftersom gruppen som inte kan bestämma sig för om det är ett bra eller dåligt förslag är så stor är den statistiskt normala åsikten ”Ingen åsikt”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Avstå” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#40.

Ganska bra (balansmått +14)

”Ta bort lagen som ger nyanlända rätt att bosätta sig var de vill”

Lagen om eget boende, EBO, som innebär att nyanlända, istället för att bli anvisade till en kommun, har rätt att bosätta sig på valfri ort. Detta så länge de kan ordna med bostad på egen hand.
Det har enligt många kommuner inneburit att många vars boende inte fungerat i praktiken på grund av trångboddhet och utsatthet varit tvungna att söka sig till socialtjänsten istället. Lagen leder till segregation, hemlöshet, svarthandel med adresser, problem med att klara skolgången och svårigheter att hitta en plats på arbetsmarknaden.

En ny eller ändrad lag skulle exempelvis kunna innebära att möjligheten att flytta fritt i landet kommer först efter etableringsperioden eller att Migrationsverket ska höra sig för med den kommun som en asylsökande vill flytta till och om kommunen anser att boendet inte fungerar, exempelvis på grund av stor trångboddhet, ska personen inte få åka dit.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +14. Den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#41.

Ganska bra (balansmått +13)

”Eleverna ska få betyg från årskurs 4”

På den här frågan kan man anlägga minst tre perspektiv. Ett samhällsperspektiv, ett föräldraperspektiv och ett elevperspektiv.

Dåvarande chefen för Utbildningsdepartementet, Jan Björklund, beslutade den 24 mars 2014 att uppdra åt professorn Martin Ingvar att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag som innebar att betyg skulle kunna införas från och med årskurs 4 i grundskolan läsåret 2016/17. Så gjorde Martin Ingvar samtidigt som han konstaterade att forskningsstödet och argumenten både för och emot tidigare betyg var svaga. Jan Björklund själv hänvisade till PISA-undersökningar som visade att länder med tidigare betyg presterade bättre resultat.

Lärare menar ofta att de på mellanstadiet inte behöver betyg för att se enskilda elevers behov av stöd. Men att dela ut en bokstav istället för ett skriftligt omdöme behöver inte heller vara betungande arbetsmässigt eller ta tid från undervisningen.

Ur ett föräldraperspektiv kan det finnas ett behov av en överskådlig och klar bedömning så att man vet hur den unge klarar sin skolgång och hur det individuella behovet av stöd ser ut.

Ur ett elevperspektiv kan betygen vara en betydande källa till stress. För de som kan hantera stressen kan det leda till att de presterar bättre och för de som inte hänger med kan tidigare betyg innebära att de ger upp på ett tidigare stadium.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är +13. Den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade lagts fram till riksdagen, opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes och att de slumpmässigt utvalda som studerat förslaget skulle kommit fram till samma åsikt som de som svarat i den här mätningen.

#42.

Ganska bra (balansmått +11)

”Kommuner ska införa miljözoner där biltrafik begränsas eller tas bort”

EU har infört gränsvärden för olika föroreningar i europeisk stadsluft. För att några svenska städer, som Borås, Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Örebro ska klara gränsvärden för exempelvis kväveoxid har Transportstyrelsen fått ta fram ett förslag på hur det bäst ska efterlevas. I Tyskland där det finns fler dieselbilar använder man sig i många städer av miljözoner på vissa gator under tider då luften är som sämst. Enligt Transportstyrelsen skulle införande av miljözoner i Sverige kosta hushållen drygt 9 miljarder kronor men medborgarna prioriterar uppenbarligen miljön. Inte bara kortsiktigt för den friska luftens skull utan också långsiktigt för klimatet.
Regeringen inför miljözoner själva genom att ändra i trafikförordningen. Det innebära att de inte behöver få stöd för ändringen av riksdagen.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är bara +11. Men de som inte har någon åsikt är så få att det innebär att den statistiskt normala åsikten är ”Ganska bra”. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Ja” om det här hade varit ett förslag som hade behövts läggas fram till riksdagen (och opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes).

#43.

Ingen åsikt (balansmått +11)

”Reavinstskatten vid försäljning av bostäder ska tas bort”

Om du köpt en bostad och säljer den efter några till ett högre pris då är skillnaden däremellan reavinsten. Reavinsten, ibland kallad flyttskatt, är förstås en inkomstkälla för staten men samtidigt gör den ju att rörligheten på bostadsmarknaden sjunker. När man ska sälja sin gamla betalade bostad kan man behöva betala så mycket skatt så att man behöver ta nya lån för att skaffa sig en ny. Det betyder att gamla par vars barn flyttat ut sitter kvar i stora villor och barnfamiljer bort trångt i små lägenheter. Enligt Boverkets beräkningar är Sverige det land i OECD där det är dyrast att flytta. Flera partier har rest frågan om skatten ska tas bort i flera omgångar på bägge sidor om blockgränsen men den är fortfarande kvar. Inte heller vi medborgare verkar så sugna på att ta bort den. Men det är nära.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är bara +11. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Avstå” om det här skulle vara ett skarpt förslag i riksdagen (och opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes).

#44.

Ingen åsikt (balansmått +11)

”Kommunerna ska kunna anställa egna ordningspoliser”

Polisen som organisation har centraliserats och på många ställen i landet syns det färre poliser på gatorna. Kommunalt anställda ordningspoliser skulle kunna råda bot på det.

Vad befolkningen tycker om förslaget att kommunerna ska kunna anställa egna ordningspoliser ser du i diagrammet. Den normala åsikten är vid 50-strecket.

Balansmåttet (skillnaden i antal mellan de som är positiva och negativa) är bara +11. Det betyder att Folkstyret skulle välja “Avstå” om det här skulle vara ett skarpt förslag i riksdagen (och opinionen skulle vara den samma som när den här mätningen gjordes).

#45.

Ingen åsikt (balansmått -8)

”Sverige ska bli medlem i NATO”

#46.

Ingen åsikt (balansmått -7)

”Föräldraförsäkringen ska enligt lag delas lika”

#47.

Ingen åsikt (balansmått +6)

”Rutavdraget ska utökas kraftigt”

#48.

Ingen åsikt (balansmått -5)

“Papperslösa flyktingar ska ha rätt till fri vård”

#49.

Ingen åsikt (balansmått -3)

“Arbetsförmedlingen ska avskaffas”

Arbetsförmedlingen är den myndighet som i senaste förtroendebarometern hade minst förtroende hos medborgarna. Betyder det att medborgarna är redo att avskaffa den?

Almega, en organisation som organiserar tjänsteföretag, och Bemanningsföretagen arbetar hårt för att få ta över de lönsammaste delarna av verksamheten och har till och med skrivit en proposition som en Alliansregering kan ladda ner från deras webbsida och lägga under näsan på Riksdagens ledamöter. Det är lätt att förklara. En privatisering skulle skapa en stor marknad för Bemanningsföretagens medlemmar. Kanske skulle dessa hitta nya sätt att matcha arbetssökande och arbetsgivare som inte arbetsförmedlingen lyckats med?

På den andra sidan av det politiska spektrumet vill man istället stärka arbetsförmedlingen. Det är också lätt att förklara. Att förflytta en stor del av arbetsförmedlandet till privata aktörer skulle säkert ge en ny ”vinster i välfärden”-diskussion. Dessutom skulle det ge bemanningsföretagens medlemmar den exekutiva makten över en central del av förmedling av arbetskraft som skulle kunna rubba balansen mellan arbetsmarknadens parter. Det kan finnas en oro för att de privata arbetsförmedlarna snart urholkar det som arbetsmarknadens parter förhandlat sig fram till om de av konkurrensskäl anpassar arbetsvillkor till arbetsgivarna vid själva förmedlingen.

De stora politiska partierna representerar i den här frågan var sin intresseorganisation.

Vad befolkningen tycker ser du i diagrammet. Balansmåttet är -3. Lite negativt alltså. Den statistiskt normala åsikten, precis i mitten vid 50 strecket i diagrammet, bland Sveriges invånare är ”Ingen åsikt”. Det betyder att Sverige, och Folkstyret, avstår.

#50.

Ingen åsikt (balansmått -1)

“Den som flyttar till glesbygd ska få hjälp att betala studielån.”

Ungdomar från glesbygd som flyttar till en större ort för att studera blir ibland kvar i staden efter att utbildningen är klar. För att uppmuntra dem, och andra, att efter utbildningen flytta tillbaka till glesbygden och där bidra med sin kompetens och sin del till skatteunderlaget finns flera förslag från olika partier som på olika sätt vill ge dem denna morot.

Det finns i en form även med som ett av de förslag som kom från Landsbygdskommittén (där alla riksdagspartier ingår). Som partiskiljande fråga i en valkompass kanske den inte är så verkningsfull.

Balansmåttet, skillnaden i antal mellan de som är för och emot förslaget är -1. Den statistiskt normala åsikten, precis i mitten vid 50 strecket i diagrammet, bland Sveriges invånare är ”Ingen åsikt”.

Så här skriver skriver Göteborgs Universitet om hur data samlats in (du hittar mer på https://valforskning.pol.gu.se/):

Data är insamlade i samarbete med opinionslaboratoriet LORE (Laboratory of Opinion Research) som sedan 2016 är en del av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. LORE är en forskningsdriven facilitet för genomförande av webbaserade panelundersökningar. Huvudpanelen – den svenska Medborgarpanelen – består av drygt 55 000 panelister, varav omkring en sjättedel är rekryterade med hjälp av slumpmässigt urval. Valkompassfrågorna ställdes i panelomgång MP28 (Medborgarpanelen den 28 editionen) och samlades in mellan den 12 december 2017 och den 8 januari 2018.
Ansvarig vid LORE var Elina Lindgren. Urvalet bestod av 3 967 slumprekryterade respondenter, av dessa svarade 2 680 vilket ger en deltagarfrekvens på 68 procent. Sammanlagt uppgav 2 505 respondenter en röstningsintention alternativt bästa parti. För att justera skevheter i urvalet har samtliga analyser viktats efter hur de svarande röstat 2014.

Folkstyret tar en paus!

3 år ago by Micke Ströberg 5 min read No comments

Efter att ha jobbat med Folkstyret under några år så har jag bestämt mig för att lägga mitt engagemang på is tillsvidare. Man kan säga att den energi som fannsRead more…