Tidigt på sommaren år 322 f. Kr. stod det stora slaget vid Amargos (bilden) utanför Aten. Du som har sett Luc Bessons film “Det stora blå” vet hur denna ö i ögruppen Kykladerna ser ut.
I slaget, som var en del av det Lamiska kriget led Atenarna ett nederlag mot Makedoniens flotta. Detta nederlag, och de kommande två, tvingade Atenarna att ge upp. Bland de villkor som Atenarna tvingades gå med på för att få fred fanns att de 12 000 theterna (som var Atens fattiga medborgare) skulle bli av med sin rösträtt.
Det här satte alltså punkt för den demokrati som Atenarna då hade lyckats upprätthålla i 185 år.
För precis 100 år sedan, den 17 december 1918, samlades Sveriges riksdag för att fatta det beslut som gjorde att Sverige fick fria och allmänna val till riksdag, landsting och kommuner. Vi gjorde alltså precis tvärtom mot vad Atenarna gjorde 2240 år tidigare. När vi gjorde det kröp Sverige precis över den ribba man säger finns för att man ska kunna få kalla ett land för demokratiskt styrt. Därför är den 17 december 2018 en officiell flaggdag.
Att demokratisera Sverige var dock inte gjort i en handvändning. Många steg hade tagits på vägen och det stora flertalet av dem gick framåt. En del var så stora att man kan kalla dem kliv.
1527 Ståndsriksdagen
Den första riksdagen/riksmötet hölls 1527 i Västerås. Gustav Vasa behövde stöd och resurser från adel, präster, borgare och bönder för att hantera upproriska dalkarlar och danska fiender.
1809 Ny regeringsform
1809 får Sverige en ny regeringsform där en del makt flyttas från kungen. Denna maktdelningsprincip hämtade inspiration från den franske upplysningsfilosofen Montesquieu.
1863 Kommunreformen
Sverige var fram till nu indelat i städer, socknar, köpingar och häraden. Med kommunreformen 1863 görs indelningen istället i cirka 2500 primärkommuner.
1866 Representationsreformen
Ståndsriksdagen skrotas och ett tvåkammarsystem där “båda kamrarna böra utgå från folket i dess helhet”, som Louis De Geer skriver. Gränsen för rösträtt till tvåkammarriksdagen var högt satt.
1918 Allmän och lika rösträtt
Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt. Debatten startade på förmiddagen den 17:e december men beslutet klubbades slutligen igenom först strax före klockan ett natten till den 18:e.
1921 Första demokratiska valen
Det första demokratiska valen till riksdagens första och andra kammare hålls i september 1921. Valet resulterar i att socialdemokraten Hjalmar Branting blir statsminister.
1952 Andra kommunreformen
1952 slogs 2281 kommuner samman till 816 storkommuner. I 624 stycken svenska kommuner hade man fram till nu haft en kombination av direkt demokrati och allmän och lika rösträtt.
1971 Enkammarriksdagen införs
Enkammarriksdagen införs tillsammans med ytterligare en kommunreform som drar ner antalet kommuner till bara 282 stycken. Denna reform skulle vara klar först 1974.
1974 Ny regeringsform
I regeringsformen 1974 blir kungen (bilden) formellt av med sin politiska makt. Våra fri- och rättigheter får grundlagsskydd.
1995 Sverige går med i EU
När Sverige 1995 går med i EU får vi rösträtt till Europaparlamentet vilket innebär att vi kan påverka demokratiskt även utanför Sveriges gränser även om vårt inflytande är litet.
2018 Din tur att erövra demokratin!
Nu är det dags för dig att vara med och göra de stora demokratiska framsteg som nästkommande generationer ska fira om 100 år! Det finns mycket att ta tag i!
Om Folkstyret
Om Folkstyret väljs in av dig i Riksdagen skickar Folkstyret varje fråga vidare till ett representativt urval av de som bor i vårt land. De som blir slumpvis utvalda kan vi kalla ett minidemos. De är en befolkning i miniatyr som skapas bara för mätningen skull. De har ingen särskild bakgrund, social tillhörighet eller annan specifik egenskap. De representerar bara Sveriges befolkning.
Du är förstås helt unik med din helt personliga uppsättning av miljontals åsikter i alla möjliga frågor och du har förvärvat dem genom ett unikt nätverk av informationskällor som just du har. Det kan vara tongivande politiker, experter, forskare eller yrkesmänniskor du valt att lita på i olika ämnen eller kunskaper du skapat på alldeles egen hand genom personliga erfarenheter. Men din åsikt om ett specifikt politiskt förslag delar du med ett antal andra personer i samhället. I ett representativt urval är den proportionella andelen som tycker lika som du i den specifika lika stor som andelen i hela befolkningen.
De som ingår i den aktuella frågans minidemos får sätta sig in i förslaget och besluta sig för vad de tycker om det. Svarar gör de på en femgradig skala från mycket dåligt förslag till mycket bra förslag. Folkstyret tar reda på den statiskt normala inställningen till förslaget och voterar så i riksdagen. Åsiktsklyftan i just den avgjorda frågan kommer att slutas lite grann. Beslutet blir mer legitimt.
För varje politiskt förslag som passerar igenom en riksdag där Folkstyret är invalt överbryggas åsiktsklyftorna mellan styrande och styrda lite mer för varje gång. Dag efter dag betar vi av beslut efter beslut tills vi upptäcker att utfallet blivit lite mer likt det som vi medborgare tänker oss. Folkstyret drar nytta av att vi är många som kan dela på jobbet genom att ta en liten bit av ansvaret var någon gång ibland. Folkstyret bygger på det vi har gemensamt istället på det som skiljer oss åt.
Vid riksdagsvalen bestämmer vi väljare hur representativ, respektive elitdriven, vi vill att riksdagen ska vara genom att välja hur stort Folkstyret ska vara i relation till de vanliga politiska partierna. Mellan valen blir vi, i den grad vi själva bestämt, representerade av representanter för oss själva.
Folkstyret tar en paus!
Efter att ha jobbat med Folkstyret under några år så har jag bestämt mig för att lägga mitt engagemang på is tillsvidare. Man kan säga att den energi som fannsRead more…
