När undersökningsföretaget Novus nyligen frågade svenska väljare vilka vi tycker är de viktigaste frågorna i EU, så placerade vi på första plats Miljö/Klimat/Energi. På andra plats kom Brottsbekämpning och på tredje plats Invandring/Integration.
De här svaren är bra alla tre. De är, i avsaknad av en global demokrati, lämpliga att hantera på EU-nivå. Varken medlemsstaterna, eller deras medborgare, kan nämligen hantera de här frågorna på ett bra sätt på egen hand utan någon samordning. Vi svenska väljare har tagit till oss, och stödjer tanken på, att politiska frågor som obehindrade passerar över länders gränser rimligen också kräver demokrati som på samma sätt kan verka över länders gränser.
En annan sorts gränser
En lite mer praktisk komplikation när det kommer till själva Europaparlamentsvalet är dock att en helt vanlig väljare ofta har preferenser i de här tre viktiga frågorna som inte helt stämmer överens med ett enda enskilt svenskt politiskt parti. Det är nog faktiskt mer vanligt än ovanligt att en fullt normal och politiskt insatt svensk väljare kan uppleva att den bästa politiken, och det största förtroendet, för de här tre frågorna till och med finns i tre helt olika partier. I så fall är det ju ändå en hopplöst svår uppgift att välja ett enda politisk parti att rösta på i Europaparlamentsvalet.
För frågan blir då om man ska välja det parti som för tillfället har den trovärdigaste politiken i den för tillfället viktigaste frågan eller om man ska välja det parti som under tid har haft den minst dåliga politiken i de flesta frågorna? Ska man välja ut en valkompass på nätet och rösta på det parti man påstås matcha mest med åsiktsmässigt? Ska man göra det även om matchningen bara är strax över 30% och fast man aldrig någonsin har kunnat tänka sig att rösta på just det partiet av någon annan anledning?
En bra öppning, och en stor anledning till hopp, finns i att föreslagna åtgärder och lösningar ofta inte står i konflikt till varandra i dessa viktiga frågor. En mer hållbar klimatpolitik, exempelvis, innebär alltså inte per automatik en mer underfinansierad och ineffektiv brottsbekämpning eller vise versa. Snarare är det helt enkelt så att de politiska partierna på grund av sina ideologier, de gruppintressen de representerar eller konkurrensen dem emellan och deras organisatoriska överlevnadsinstinkter, helt enkelt har satt samman politiska paketlösningar som inte passar med en helt vanlig väljares preferenser i de här tre frågorna.
Om det är så för dig så har du som väljare råkat stöta på en annan sorts gränser. De gränser som de politiska partierna har konstruerat runt omkring sina egna politiska paketlösningar. Den omedelbara effekten för dig är att om du vill använda något som helst demokratiskt inflytande att, om än tillfälligt, påverka lite grann i fråga A behöver du ge ett enda parti all din demokratiskt tilldelade politiska makt i varje upptänklig fråga i fem år.
Den goda nyheten är att du nu som väljare kan ta dig ur det här dilemmat genom att istället för att rösta på ett politiskt parti, rösta på ett demokratiskt parti.
För vi har med Folkstyret helt enkelt vänt på steken och skapat ett parti som istället för att representera ett särintresse eller en ideologi, representerar folkets åsikt i varje fråga. Detta dessutom med vetenskaplig precision.
Folkstyret
Folkstyret, inröstat i Europaparlamentet, skickar varje fråga vidare till ett representativt urval av Europas befolkning. De får information om ärendet och de troliga konsekvenserna av beslutets utgångar (bilda sig en välgrundad uppfattning) och får sedan svara på vad de tycker om förslaget på en femgradig skala. Folkstyrets ombud tar på det här sättet reda på den statiskt normala, genomtänkta, åsikten i frågan, den de flesta kan ställa sig bakom, och voterar sedan så i parlamentet.
Oavsett om du ser Folkstyret som Demokratins Framtid eller som ett effektivt, smart och modernt demokratihack så kan konsekvenserna för dig sammanfattas så här: Om du tillhör den stora massan som har statistiskt normala åsikter i de flesta frågor (och det har ju faktiskt de flesta, det är ju precis därför de är de statistiskt normala) så kommer du och dina åsikter representeras bättre av dina medmänniskor via Folkstyret än de skulle representeras av vilket annat politiskt parti som helst. För där de olika politiska partierna representerar olika särintressen representerar Folkstyret helt enkelt allmänintresset.
Du kan med Folkstyrets hjälp helt sluta upp med att göra valkompasser för du har istället själv blivit en del av Europas största och mäktigaste valkompass.
Det här är för dig som har tagit till dig, och stödjer tanken på, att om den Europeiska unionens medlemsstater kan skapa en demokrati som kan verka över länders gränser, så kan vi medborgare också skapa en demokrati som kan verka över de politiska partiernas gränser.
Det är förstås inte alls vad de andra politiska partierna vill. Men demokratin är inte till för dem.
Man kan på goda grunder argumentera för att det är just vår uppgift och just vårt ansvar som medborgare i ett av världens relativt sett mest demokratiska länder att leda in på denna väg mot ytterligare demokratisering. Vi bör nämligen, med våra fri- och rättigheter, ha de bästa förutsättningarna att göra det.
Vi får inte göra misstaget att tro att vi är framme och att vi kan luta oss tillbaka. Demokrati är en process som drivs av deltagande. Den kan alltså inte stå stilla. Den kan bara gå bakåt eller framåt – och för trettonde året i rad går den bakåt…
Ett politiskt styre som fattar beslut som är mer i linje med folkets åsikter är förstås mer demokratiskt. Mer demokratiska styren har därför nöjdare och laglydigare medborgare och större legitimitet. Medborgare som inte behöver oroa sig för att inte bli omvalda eller bli osams med intressegrupper kan unna sig ett mer långsiktigt tänkande. De kan också hantera skattepengar eller andra offentliga anslag med större eftertanke eftersom det inte är någon annans pengar de sätter sprätt på.
Den allmänna opinionen beskrivs ibland som snabb och oberäknelig men det är i själva verket en förhållandevis trög massa som för det mesta tar tid på sig. Den europeiska allmänheten består ju ändå huvudsakligen av ungefär 400 miljoner helt vanliga människor som är mitt uppe i sina egna liv och inte av elaka twittertroll eller uppviglande ledarskribenter. Hur vi tror att vi kommer att svara när vi frågar oss själva beror helt och hållet på vilken människosyn vi själva har. Min egen erfarenhet är att den normala medmänniskan är en tänkande, kännande, generös och öppen människa som håller mänskliga fri- och rättigheter högt. Den har också stor omsorg om sina barn och barnbarn och vill att de ska ha de bästa möjliga förutsättningarna till ett bra liv som de kan leva efter eget huvud på en frisk planet. Det finns förvisso avvikare från detta som dessutom har en stor förmåga att märkas när de sticker ut från mängden men de gör ju faktiskt det just därför att de tillhör undantagen.
Vad blir nästa stora politiska fråga?
På delad fjärde plats på listan över de viktigaste frågorna i EU kommer alternativet “Vet ej”. Det är faktiskt inte heller ett så dumt svar (kanske det till och med är det bästa) för vi har ju faktiskt ingen aning om vilka frågor som kommer vara viktiga ända fram till nästa EU-val. Tänk om du väljer ett parti för deras åsikter eller trovärdighet när det gäller miljön men att de kanske i huvudsak kommer få hantera ekonomiska frågor eller jordbruk under det mesta av de kommande fem åren. Bättre då att inte ge bort din röst till ett politiskt parti som du inte har förtroende för i alla frågor utan att istället behålla din röst, din potentiella politiska makt, “i spel” för dig och dina med-européer.
Är det genomförbart?
Kan man verkligen fråga representativa urval av EU:s medborgare vad de tycker i alla de frågor man ska besluta om? Javisst kan man det! Vi är ungefär 400 miljoner européer som kan dela på jobbet så det blir inte någon stor belastning för oss.
Faktum är att ett liknande system för det här redan finns i bruk sedan 1973. Det heter Eurobarometern och används idag av EU-kommissionen. Den presenterar löpande för kommissionen och parlamentet vad den Europeiska opinionen tycker i olika aktuella frågor som är på parlamentets dagordning. Så om någon av demokratins antagonister skulle påstå att det av någon orsak inte skulle gå att fråga européerna vad de tycker i olika sakfrågor så är det bevisligen helt fel.
Slavko Splichal, professor vid samhällsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Ljubljana, skriver också i slutklämmen till sitt kapitel i Demokratirådets rapport från 2008 att: “Transnationella opinionsundersökningar kan bara fylla sin roll att förstärka ansvarsutkrävande och legitimitet under förutsättningen att de inte bara görs för folket utan också av folket”. Opinionsundersökningar ska alltså inte användas som ett instrument för att i smyg avläsa, avleda eller manipulera opinioner så som politiska partier ofta kritiseras för att göra. Inte heller ska de användas av en ledare som ett instrument för att hålla sig kvar vid den politiska makten som exempelvis Rysslands president Vladimir Putin ofta kritiseras för att göra. Folkstyrets recept är därför transparens och att de tillfrågade i de representativa urvalen får ta ställning till exakt samma förslag, med exakt samma lydelse, som parlamentet. Inga “smarta” eller ledande formuleringar i frågeställandet alltså.
Även om Sverige bara tillsätter 21 av Europaparlamentets 751 platser och vi medborgare genom Folkstyret bara lyckas få en enda av dessa kommer den enda platsen ha en alldeles särskild tyngd och betydelse för alla andra i parlamentet. Den kommer nämligen inte representera ett antal svenska socialister, nationalister, kristdemokrater eller gröna. Den kommer representera oss européer själva och kommer därför i demokratisk mening vara det moraliska rättesnöret i varje fråga. Den Europeiska opinionen kommer inte heller fortsätta vara dold utan bli en del av vår Europeiska självbild, identitet och en viktig del av den demokratiska åsiktsbildningen och debatten.
Folkstyret är det enda partiet som inte vill ha din röst. Folkstyret vill att du behåller den.
Det är därför du ska skriva Folkstyret på valsedeln till Europaparlamentsvalet i maj 2019.
Så hur gör vi nu?
Vi skriver Folkstyret klart och tydligt på våra valsedlar till Europaparlamentet. Först ut är svenskar utanför Sverige som börjar rösta redan den 2 maj. Den 8:e maj börjar förtidsröstandet i Sverige för att avslutas den 26:e maj klockan 21 på kvällen.
Om du själv vill kandidera som ombud för medborgarna så har Folkstyret en öppen lista och du behöver senast två dagar före valdagen ha skriftligt samtyckt till kandidatur för Folkstyret. Samtycke för val till Europaparlamentet ska lämnas in till Valmyndigheten. Blanketten finns här.
Folkstyret tar en paus!
Efter att ha jobbat med Folkstyret under några år så har jag bestämt mig för att lägga mitt engagemang på is tillsvidare. Man kan säga att den energi som fannsRead more…
