Skip to main content

Efter att ha jobbat med Folkstyret under några år så har jag bestämt mig för att lägga mitt engagemang på is tillsvidare.
Man kan säga att den energi som fanns i startraketen har brunnit ut och att ny kraft nu behöver samlas för att gå till nästa steg.
Eftersom Folkstyret inte har någon riktig medlemsorganisation så innebär detta att Folkstyret läggs i dvala, eller om man så vill i en Törnrosasömn.
En positiv sak är ändå att Folkstyret ligger i omloppsbana och är redo att startas när behovet uppstår.
Lite synd är det förstås att det här inträffar i en tid då intresset för Folkstyret faktiskt har ökat. Om man använder de sökträffar den här webbsidan får som mätverktyg för intresset så är det bland annat den sortens Regeringskriser vi nyligen haft, och partiledardebatter i TV, som fått människor att se sig om efter andra alternativ.

Folkstyret är därför inte i dagsläget anmält till valet i september 2022.

Vad ska man rösta på istället?

Det spelar faktiskt inte någon större roll för de etablerade aktörerna i parlamentet saknar kraften att lösa, eller ens på marginalen påverka, de problem som vi människor står inför. Detta gäller oavsett hur vi väljare fördelar makten emellan dem i allmänna val. Tyvärr hjälper den inte att rösta på något av de oetablerade partierna heller. Direktdemokraterna, exempelvis, vill använda sig av en modell som kallas flytande demokrati som skulle ge redan starka särintressen ännu direktare makt än de har redan idag genom att det är till dem som makten slutligen alltid delegeras. Möjligtvis skulle den som är accelerationist kunna tänka sig ett sådant alternativ, men det framstår ju som oansvarigt.

De etablerade partierna kanske verkar oense när de debatterar i TV, tidningar eller i sociala medier men i själva verket är de mer överens än någonsin. Det beror på något som kallas politisk, eller ideologisk, konvergens och det innebär att alla partier flyttar sig närmare varandra åsiktsmässigt. För att kompensera för detta, och upprätthålla spänningen i, och intresset för, deras politik i kampen om den politiska makten så använder man istället retorisk polarisering, det vill säga att man använder hårdare ord och fördömanden om sina politiska motståndare så att det ska verka som att man sakpolitiskt står längre ifrån varandra. Om du vill läsa mer om det här så rekommenderar jag Demokratirådets rapport 2021: Polarisering i Sverige som är helt gratis att ladda ner som PDF.

En illustration över hur ense man är kan man få genom att se vart de skiljer sig mest åt sakpolitiskt. I statsbudgeten. Då ser man att det bara är en tjugofemtedel av budgeten (40 miljarder kronor) som de överhuvudtaget debatterar. Av de cirka tusen miljarder kronorna som statsbudgeten består av är man helt överens om 960 miljarder. För dig som vill finns en kort och pedagogisk film från Dagens Eko där den inrikespolitiske  kommentatorn Tomas Ramberg förklarar med hjälp av tårtor.

Det här faktumet var den huvudsakliga anledningen till att vi behövde pröva något nytt.

Varför då gå i dvala?

Folkstyret kunde i den här första fasen helt enkelt inte uppbringa det intresse som behövdes hos allmänheten.
Det kan finnas flera orsaker till det. Dels är det svårare att organisera ett allmänintresse än ett särintresse, kanske Folkstyrets lösning framstår som väl drastisk eller så är man som medborgare rädd att man ska behöva engagera sig mer än man är beredd att göra?
Man ska heller inte glömma att de som idag har politisk makt inte gärna släpper den ifrån sig. Detta gäller såväl de politiska partierna som de utomparlamentariska krafterna som de representerar. Detta motstånd är för stort för alla nya utmanare. Inget utrymme i media eller allmän debatt bereds för den som vill utmana status quo. För att göra det behöver man vara så extrem att man får medias intresse eller få draghjälp av en för media intressant (det vill säga känd) person som en avhoppad politiker eller annan “kändis”.

Hur kan du väcka Folkstyret ur Törnrosasömnen?

För er som undrar hur ni kan engagera er och hur ni kan bli medlemmar så rekommenderar jag att ni antingen bildar lokala Folkstyretföreningar i er hemkommun eller en nationell sådan. För att göra det startar ni en förening (ni behöver vara minst tre personer) och antar de stadgar som gäller för en Folkstyretförening. Stadgarna finns här: Stadgar/Folkstyrets Stadgar.md at master · Folkstyret/Stadgar · GitHub.
Kontakta mig så tidigt i processen som möjligt så att jag kan samordna det hela (så det inte blir dubbelt någonstans). Mailadressen finns i min bio längre ner på sidan.

Hursomhelst är Folkstyret startklart den dagen som nästa demokrativåg kommer och väljarna behöver ett modernt och effektivt sätt att kanalisera sina åsikter på.

Med vänlig hälsning,
// Micke Ströberg
Folkstyret

Micke Ströberg

Bloggar här på Folkstyret om hur och varför vi ska demokratisera det svenska samhället. Vill du läsa mer om mig och vem jag är kan du göra det på sidan om källkritik. Vill du skicka mig ett mail för att fråga något kan du göra det på micke.stroberg@folkstyret.se