Efter att ha jobbat med Folkstyret under några år så har jag bestämt mig för att lägga mitt engagemang på is tillsvidare. Man kan säga att den energi som fannsRead more…
Results
Jag har superkoll på demokrati!
Jag har fått superkoll på demokrati!
#1. Uppvärmningsfråga: Ska medborgarna ha samma inflytande i politiska beslut oavsett vilket kön de tillhör? ? Spelar det någon roll om man är född med två X-kromosomer eller en X- och en Y-kromosom?
Principen är en medborgare – en röst. Om beslutet gäller dig och du kan göras ansvarig för dina handlingar ska du ha lika mycket inflytande som alla andra. Om inte alla medborgares röster är lika mycket värda är det inte demokrati. I dagens “representativa” partidemokrati är äldre män mer representerade än andra.
#2. Vad har hänt med partiidentifikationen sedan 1968? ? Partiidentifikation är ett mått på hur väl väljarna identifierar sig med partierna.
Partiidentifikationen har sjunkit med 40% sedan 1968. Det kan du läsa mer om i En långsam demokratisk revolution.
#3. Om det bara fanns en enda fråga i samhället med bara två svar skulle det behövas två politiska partier. Ett som är för det ena svaret ett som är för det andra. Hur många partier behövs om det finns 25 frågor? ? Hur många partier skulle det behövas om vi skulle ha en verkligt representativ partidemokrati?
Även om vi skulle begränsa oss till en representativ partidemokrati där vi bara har 25 stycken frågor i samhället med bara alternativen för eller emot så skulle det behövas mer än 33 500 000 politiska partier för att täcka de tänkbara åsiktskombinationerna. Mer än tre gånger så många som antalet invånare. En verkligt representativ partidemokrati i modern tid med individualistiska medborgare är alltså en matematisk omöjlighet. Det är därför du inte hittar ett parti som passar dig på pricken och en av anledningarna till att Folkstyret finns.
#4. Medborgarna i ett demokratiskt samhälle är: ? Autonomi är ett centralt begrepp inom demokratin.
Autonomi innebär att leva under regler som man satt själv. En person som kräver att andra personer ska respektera dennes autonomi behöver acceptera andras autonomi. Att vara tolerant är att acceptera att människor är olika och att alla har lika rätt att utveckla sina egna livsprojekt. Rätten att avvika och vara annorlunda måste vägas mot respekten för andras autonomi. Individuell autonomi uppträder i form av samvete – personens handlande styrs av frivilligt accepterade principer. Kollektiv autonomi förverkligas genom konstitutionalism – samhällslivet regleras av allmänt accepterade spelregler exempelvis i form av en grundlag.
#5. Vilka är de tre ”medborgardygderna” som är viktiga för medborgare i demokratier? ? Vilka egenskaper behöver goda medborgare ha för att ett demokratiskt samhälle ska bestå?
Kritisk rationalism. Du ska kunna utsätta dina egna uppfattningar för kritisk prövning, bilda dig en egen uppfattning, ha förmåga att sätta dig in i hur människor med andra åsikter resonerar samt ta egna initiativ.
Laglydighet. Du ska följa lagar och förordningar samt aldrig försöka smita från skatt eller fuska med bidrag.
Solidaritet. Du ska tänka mer på andra än på dig själv, vara solidarisk med dem som har det sämre än dig själv, inte behandla medmänniskor i dina utgrupper sämre än de i dina ingrupper och välja sådana varor som är bra för samhälle och natur även om de inte är bäst och billigast för dig själv personligen.
#6. Är det ett problem att yrkespolitiker blir påverkade av lobbyingorganisationer? ? Är det ett problem att politiker förmås fatta beslut genom påverkan av olika intressenter?
Varje vapenexportskandal eller lägenhetsskandal är ett tecken på att yrkespolitiker inte klarar trycket. I en direkt representativ demokrati, som Folkstyret vill införa, kan inte lobbyorganisationer påverka folkvalda – de måste i så fall påverka medborgarna. Det leder med nödvändighet till större öppenhet. Öppenhet är vi i skriande brist på idag. Offentligt finansierad politik ska tillvarata medborgarnas intressen och ska vara isolerad från politik som bedrivs för privata eller personliga intressen. Idag är gränsen helt flytande exempelvis mellan landstingspolitiken och vårdbolagens styrelser.